Nej ingen lugn för mig inte...
Jaha så nu har midsommar varit och gott. Vi var på västkusten på sommarstället under midsommar med goda vänner, och släkt och alla barnen förutom Ylva. Som vanligt blev det lite luddigt och blött för oss alla men alla var på gott humör. Det som var lite jobbigt var att detta var första sommarfesten utan Rune och vi saknade honom alla. Han satt säkert och tittade på med en pipa i handen och log så som han brukade göra när han tittade sig omkring. På det hela tagen var det en mycket trevlig helg.
Så något för er som känner oss i familjen. Jan och jag har åter igen delat på oss. Varför tänker jag inte ta upp och heller inte diskutera men det är inte lätt att ta såna beslut när som vi har känt varandra i 35 år och för andra gången är tvungen att ge upp något som man trodde skulle hålla till evigheten. Jag hoppas att vi i alla fall kommer att vara vänner.
Så något som är trevlig och mycket mer spännande!
Jag har startat ett bemanningsföretag med säte i Stockholm. Det har redan börjat bra men vi har aldrig varit med om att på de tre veckor som det har varit i gång varit med om så mycket motgångar. Det går inte att nämna allt men typ lite skitsnack, bilar som går sönder, skador osv. Samt att jag helt snabbt har varit tvungen att förutom att lösa alla problem som kommit även lära mig om bokföring. Pärmarna har tagit slut, datorn går på högvarv och att Sverige är ett pappersland har jag nu lärt mig. kopia hit och verifikaton dit. Skatteverket här och Fora där. Men det är KUL! Skitroligt! och det verkar som om jag fixar det oxå! Så håll tummarna.
Vi har fått tillökning i famlijen med två kattungar. Frudolf är pappa till dom båda. Surr och Lynks. Surr är vit med svarta fläckar och störst och Lynks är melerad. Underbara, busiga, gosiga.
Just nu sitter jag framför datorn och njuter. Det är tyst och lugnt. Tobbe är ute hos kompisar. David och Åsa är nånstans på stan. Jessice och Robin åkte med Robins pappa och hans tjej till kusten i fredags. Samtidigt som Zarah och Robert. Till tisdag åker Ylva o Imme, David och Åsa och Jan till kusten och kvar hemma blir bara katterna och jag. I ca fem veckor. Det är i alla fall agendan, men rätt som det är får dom väl ett mamma ryck och kommer hem. Tobbe är i Stockholm och jobbar på vardagarna. Ja så var det nog inget mer, men det kanske räcker, eller vad tror ni?
Kärlekens tragedi heter inte döden, den heter heller inte åtskildhet - den heter likgiltighet
Så något för er som känner oss i familjen. Jan och jag har åter igen delat på oss. Varför tänker jag inte ta upp och heller inte diskutera men det är inte lätt att ta såna beslut när som vi har känt varandra i 35 år och för andra gången är tvungen att ge upp något som man trodde skulle hålla till evigheten. Jag hoppas att vi i alla fall kommer att vara vänner.
Så något som är trevlig och mycket mer spännande!
Jag har startat ett bemanningsföretag med säte i Stockholm. Det har redan börjat bra men vi har aldrig varit med om att på de tre veckor som det har varit i gång varit med om så mycket motgångar. Det går inte att nämna allt men typ lite skitsnack, bilar som går sönder, skador osv. Samt att jag helt snabbt har varit tvungen att förutom att lösa alla problem som kommit även lära mig om bokföring. Pärmarna har tagit slut, datorn går på högvarv och att Sverige är ett pappersland har jag nu lärt mig. kopia hit och verifikaton dit. Skatteverket här och Fora där. Men det är KUL! Skitroligt! och det verkar som om jag fixar det oxå! Så håll tummarna.
Vi har fått tillökning i famlijen med två kattungar. Frudolf är pappa till dom båda. Surr och Lynks. Surr är vit med svarta fläckar och störst och Lynks är melerad. Underbara, busiga, gosiga.
Just nu sitter jag framför datorn och njuter. Det är tyst och lugnt. Tobbe är ute hos kompisar. David och Åsa är nånstans på stan. Jessice och Robin åkte med Robins pappa och hans tjej till kusten i fredags. Samtidigt som Zarah och Robert. Till tisdag åker Ylva o Imme, David och Åsa och Jan till kusten och kvar hemma blir bara katterna och jag. I ca fem veckor. Det är i alla fall agendan, men rätt som det är får dom väl ett mamma ryck och kommer hem. Tobbe är i Stockholm och jobbar på vardagarna. Ja så var det nog inget mer, men det kanske räcker, eller vad tror ni?
Kärlekens tragedi heter inte döden, den heter heller inte åtskildhet - den heter likgiltighet
Kommentarer
Trackback
